Tankar om transporter, ägande och beslut
Nils-Erik Norrby 15 augusti 2022
Bakomliggande orsaker till resor och transporter
Vi bosätter oss på ett avstånd där vi kan hålla en distans till vänner och familj som passar oss. Det kan vara på andra sidan jorden eller i huset mitt emot. När vi bestämt ett lämpligt avstånd,har vi samtidigt intecknat ett stort antal framtida resor och transporter för att besöka de vill valt ett avstånd till.
I ett högt specialiserat samhälle kan det vara svårt att hitta likasinnade i närområdet. Våra
egna specialkunskaper övergår hela tiden den närmaste omgivningen och gör att vi får allt
längre till lämpliga arbetsplatser.
I ett samhälle där framställningen av det dagliga brödet var inget mer än att baka bröd kunde
man jobba på det lokala bageriet i Lomma, men om är specialist på jästbakterier eller IT-
system till bagerier får man bege sig in till Malmö varje dag, eller längre bort för att kunna
jobba.
Nyfikenhet och ett behov av att hela tiden se vad som finns ’bortom horisonten’ är en
drivkraft vi alltid behöver ha med oss om vi försöker förstå varför människor reser.
Naturens strävan att motverka inavel kanske driver oss till att söka en partner långt från den
plats där vi växt upp? Ett jordbrukslandskap, en omfattande djuruppfödning och en kosthållning som i hög grad bygger på spannmålsprodukter eller mejerivaror och kött där djuren fötts upp på spannmål leder till att övriga grödor som frukt, bär och grönsaker hamnar i jordbrukslandskapets periferi eller bildar spridda öar i en biologisk öken av spannmål. Det gör det svårt att transportera dessa varor från odlaren till konsumenten i lokala, småskaliga system.
Transporter av livsmedel inte bara till människor
Transportbehovet av livsmedel i ett geografiskt område bör inte beräknas enbart utifrån
människors behov av livsmedel. Transporter av mat till alla husdjur bör också medräknas;
katter, hundar, hästar, kor, grisar och andra lantbruksdjur. Överhuvudtaget bör det verkliga
invånarantalet i en kommun, län eller ett land alltid anges utifrån både antalet människor och
antalet människor plus antalet husdjur.
De stora transportflödena inom livsmedelssektorn och därmed också dess miljöpåverkan
globalt, regionalt och lokalt utgörs av bränsle, gödning, utsäde, spannmål och foder.
Transporterna av konsumtionsfärdiga livsmedel är en mindre andel av transporterna. Om man ska transportera exempelvis bröd med Cargobikes och hävda att det finns miljöfördelar med detta bör man redovisa de bakomliggande transporter som krävdes innan mjölet blev bröd.
Ägande
Ägande är alltid något flytande i både tid och rum. Bonden äger gården. Bondens barn växer
upp med vetskapen vet att de kommer att äga den när de blir vuxna. Banken och
leverantörerna äger fordringarna. Grannarna kommunen, kyrkan eller staten äger arrendena
som är en förutsättning för jordbruksföretaget.
Ytvattnet, grundvattnet, jordbruksmarken, luften, skogen och mineralerna i berggrunden har
alla olika formella och informella ägarförhållanden.
Beslut
Beslut kan betraktas som processer, klubbslag eller ett mellanting mellan dessa. Olika
personer tycks föredra olika typer av beslutsprocesser. Varje ny organisation avsedd för att kunna ta beslut behöver förhålla sig till detta.
Vårt samhälle präglas av en utbredd tro att beslut som fattas gemensamt blir bättre än om de
fattas av en individ. Men är det så – och i så fall när? Kan beslut som fattas av grupper leda till
något vi kanske kan kalla ’kollektiv dumhet’?
Kollektivet som en vision
Är kollektivet, nätverket eller föreningen ett sätt att mer eller mindre kompensera för eller
komplettera en familj man inte har?
Vägen och dess miljöpåverkan
Vägarna och infrastrukturens miljöpåverkan förringas ofta i förhållande till andra
transportslag, exempelvis flyget. Kanske är det i första hand vägarna som är det stora
problemet med transporter och inte transporten i sig? Är det kanske så att det i första hand är vägen vi behöver ändra på och inte fordonet, eftersom vi byggt våra fordon utifrån de vägar vi har?
Ett sätt att bedöma miljöpåverkan från infrastruktur i förhållande till behovet av en viss
transport skulle kunna vara att räkna ut hur många kvadratmeter hårdgjord yta en viss
transport krävde. Om jag kör torkade körsbär från Värpinge till Lomma, hur många
kvadratmeter asfalt krävdes till detta?
Romarna lär ha tillhört de första som byggde vägar genom att lägga ut stenmaterial. Men
varför gjorde dem det? Var det för att deras arméer lättare skulle kunna marschera eller rida
fram mot nya erövringskrig? Om kriget var grunden för den hårdgjorda vägen, är det
fortfarande ett underliggande skäl som driver oss att bygga vägar? Vägen ger oss fortfarande möjligheter att kuva andra folk, kuva naturen och välja matvaror från områden långt från den trakt där vi bor.