Idéer för hur Den Goda Jordens arbete för att bevara jordbruksmark kan utvecklas.
Omarbetad version 2022-07-25 kl 22:00
Under de år jag argumenterat för att bevara jordbruksmark och i synnerhet under den tid jag varit aktiv medlem i Den Goda Jorden har jag känt ett allt större behov av att problematisera frågan om jordbruksmarkens framtid och utveckla debatten.
I det följande har jag försökt att sammanfatta frågeställningar och teman jag anser att vi i Den Goda Jorden behöver utveckla. Jag är tacksam för synpunkter.
Alnarp 25 juli 2022
Nils-Erik Norrby
Forskningsbehov
Varför exploateras åkermarken?
Det behövs forskning som visar hur mycket jordbruksmark som exploateras till bostäder, handel, infrastruktur och andra ändamål. Idag är ett vanligt argument för att bygga på åkermark att det behövs bostäder. Detta trots att det inte finns någon forskning som visar hur stor del av åkermarken som faktiskt tas i anspråk för detta ändamål.
Hur mycket vet gemene man egentligen om jordbruk?
Inom lantbruket och trädgårdsnäringen hävdas ofta att ’konsumenterna’, ’folk’ och i synnerhet barn inte vet något eller väldigt lite om lantbruk och var maten kommer ifrån. Följande citat är antecknade av mig:
”-Barnen tror att mjölken kommer från affären’.
”- En av de vanligaste frågorna är om fåren måste få lamm för att ge mjölk och det frågar folk fast de har egna barn.”
Men hur stor är kunskapen egentligen om jordbruk i olika åldersgrupper och i befolkningen som helhet? Är grundläggande kunskap om jordbruk något som bör anses tillhöra allmänbildningen och därmed förmedlas genom utbildningsväsendet? För att besvara den frågan behövs i första hand forskning som visar hur den allmänna kunskapen om jordbruk ser ut idag.
Vi behöver öka vår kunskap om alvens samspel med matjorden
Idag finns kartor som visar vilken jordart som dominerar i olika delar av landet, men inga kartor där jordart och underliggande typ av alv kombineras specifikt för jordbruksmark. Därmed är det också svårt ge en översiktlig bild av vilken betydelse olika typer av alv har för jordbruket och att förstå alvens roll i ekosystem.
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
En betydande del av dagens åkermark utgjordes fram till 1800 och 1900-talets utdikningar av våtmark, ängsmark och naturliga betesmarker. Under andra halvan av 1900-talet skedde en omfattande igenläggning av diken och borttagande av åkerholmar, stenmurar och andra biotoper. Allt detta har utarmat den biologiska mångfalden och lett till att ekosystemtjänster som behövs för att fortsätta bruka jorden är hotade. Därför avsätts idag mindre delområden av åkermarken för exempelvis insådd av växter som gynnar bin, eller för att återskapa våtmarker.
Sannolikt räcker inte dagens avsättningar av åkermark utan betydligt större arealer kommer att behöva tas från livsmedelsproduktion för att bevara den biologiska mångfalden. Det behövs forskning om hur stor den arealen kan behöva bli. Men vi kan inte vänta på forskningsresultat utan behöver redan nu tydliggöra att all åkermark i framtiden inte kommer att kunna användas till enbart livsmedel. Samhället behöver ta höjd för detta bortfall i bedömningar om åkermark kan exploateras.
Framtida utredningar
Kringgås jordförvärvslagens syften?
Kringgås jordförvärvslagens syften genom kommunernas planmonopol? Kommuner förvärvar jordbruksmark, upprättar detaljplaner och säljer därefter marken till juridiska personer som annars kanske inte fått förvärvstillstånd.
Behöver vi ett enhetligt klassificeringssystem för jordarter?
Vi har i Sverige två system för att bestämma jordarter, ett som främst används av geotekniker och ett som används inom lantbruket. Behöver vi ett enhetligt klassificeringssystem som kan användas av alla?
Är klassningssystemet av jordbruksmarkens bördighet fortfarande relevant?
Är klassningssystemet av jordbruksmarkens bördighet från 1 till 10, som härrör från slutet av 1960-talet och endast byggde på skördenivåer i en enda gröda i Malmöhus län, fortfarande relevant idag?
Kunskapsförmedling
Vem äger jordbruksmarken?
Det tycks finnas en allmänt spridd uppfattning av bönderna äger jordbruksmarken. Men endast det faktum att mer än 40 % av jordbruksmarken arrenderas visar att det inte är så. Vidare har jag mött förvåning när jag berättat att både Uppsala och Lunds universitet äger jordbruksmark. Svenska kyrkans, kommunernas och svenska statens jordinnehav förefaller inte heller vara särskilt kända.
Jag anser att ovanstående leder till att frågan om bevarande av jordbruksmark betraktas som en fråga mellan bönderna och exploatörer som allmänhet och politiker väljer att inte lägga sig i. Om denna fråga ska bli något som allmänheten vill engagera sig i behöver vi förmedla att jordbruksmark exploateras som vi gemensamt äger som medborgare eller medlemmar i Svenska kyrkan. Det är inte bara böndernas mark som schaktas bort, utan din och min!
Hur många arbetstillfällen ger en hektar åker?
Jordbrukets betydelse för sysselsättningen behöver lyftas fram mer. Det räcker inte att räkna antalet lantbrukare, även anställda inom livsmedelsindustrin behöver räknas. Det behövs siffror som visar hur många arbetstillfällen inom livsmedelsindustrin en hektar åkermark ger. Dessa siffror kan därefter jämföras med antalet anställda som exploatering av åkermark för exempelvis externa handelsområden ger.
Livsmedelsberedskap och Sveriges självförsörjningsgrad
Hur länge räcker maten?
’- Maten på hyllorna i affären räcker bara två dagar. Vad gör vi sedan?’ Vad signalerar detta återkommande sätt att beskriva oro för landets livsmedelsberedskap? Jag anser att detta visar på en okunskap om hur livsmedelsförsörjningen fungerar. En anledning till att det bara finns färskvaror som räcker några dagar i affären är att jordbruksprodukter lagras bäst i oförädlad form; i silotorn, spannmålsfickor och kylrum. Det är den lagringskapaciteten vi verkligen behöver upplysa om och vara beredda att försvara. Det har inte minst kriget i Ukraina visat. Om vi ska visa på vilka volymer livsmedel åkermarken ger ska vi i första hand visa spannmålsfickor med havre, inte påsar med havregryn i affären.
Import är ingen lösning
Trots pandemin och kriget i Ukraina tycks det fortfarande finnas de som inte ser något problem med att Sverige är beroende av importerade livsmedel. Vi kanske inte kan få dessa personer att ändra sig, men vi kan bli tydligare med att import av livsmedel inte är långsiktigt säker väg eftersom jordbruksmark bebyggs även i andra länder.
’Monokulturer är dåliga’
Hur bemöter vi uppfattningen av följande typ, som jag upprepade gånger upplevt använts som ett argument till varför man inte tycker det är viktigt att ifrågasätta exploatering av åkermark:
’- Åkermark är en monokultur.’
’- Monokulturer är dåliga.’
’- Dagens jordbruk är ett hot mot miljön’.
Om vi inte åt kött…
Jag har upprepade gånger bemötts med följande ord: ’- Om vi inte åt kött skulle vi inte behöva så mycket åkermark’. Där och då har diskussionen ofta slutat. Hur bemöter vi personer för vilka åkermark främst betraktas som en del av ’djurfabriker’ eller ’djurindustrin’?
Nya argument och nya sätt att argumentera
En mångfald av jordarter
Vi har en mångfald av jordarter både lokalt och i landet som helhet. Det kan finnas olika jordarter i samma åker och varje jord är också unik. Det går inte att säga att en åker är viktigare än en annan åker. Varje åker kan ha särskild betydelse för livsmedelsförsörjningen. Om vet vilken betydelse en specifik åker kan ha är det dags att vi letar efter den.
Lyft fram alvens betydelse
Alven, det lager av mineraljord, humusämnen och mikrober som finns under matjorden, har stor betydelse för matjordens bördighet inte minst när det gäller dränering och tillförsel av mineraler till matjorden. Många grödor har rötter som söker sig ned genom alven. Biologisk mångfald finns i både matjord och alv. Vi behöver i betydligt större utsträckning lyfta fram alvens betydelse. Vi jobbar inte bara för att bevara matjord utan både alv och matjord!
Åkerjord och energi
Åkerjord är en del av energiförsörjningen. Energi är inte bara kraften som hämtas ur ett vägguttag utan även det vi äter! Kolinlagring i jorden är inte bara bra för klimatet utan också ett framtida lager av kemisk energi.
”Åkermarken växer ju igen.”
Ett vanligt svar när man pratar om betydelsen av att bevara åkermark är att åkermark växer igen med skog. För mig har detta svar ofta framstått som ett uttryck för att säga att det inte är ett problem att åkermark exploateras när det finns åkermark som ändå inte används.
Numera svarar jag att det är på inget problem om en del jordbruksmark övergår till skogsmark. Även om åkermark blir skog finns jorden kvar under träden. Träden kan över tid också förbättra jordens struktur och bördighet. Framtida generationer kan välja att fälla träden och odla upp marken igen. Det blir svårare om marken omvandlats till ett externt köpcenter.
Skogen är också direkt eller indirekt en viktig del av vår livsmedelsförsörjning, inte minst för att försörja förpackningsindustrin med råvara. Förr gav mossodlingar i Småland foder till korna, idag växer det ofta skog där – som används till mjölkförpackningar.
”Det lönar sig ju inte att hålla på med jordbruk idag.”
Jordbrukets lönsamhet är inte ett gångbart motiv i överväganden om åkermarken ska exploateras eller inte! Dels är lönsamhet något relativt och subjektivt, dels har vinstmarginalen för olika grödor alltid varierat över tid. Andelen åkermark som används till olika grödor har också varierat.
Behov av ny lagstiftning
Åkermark behövs till utsädesodling, växtförädling och forskning. Ett särskilt skydd behövs för åkermark som används eller är särskilt lämpad för dessa syften. Åkermarken öster om Landskrona där växtförädlingsföretaget Svalöf Weibulls hade sortförsök exploaterades i början av 2000-talet och här uppfördes en logistikcentral. Nu står delar av fältförsöken vid SLU i Ultuna och Alnarp näst på tur av exploateras.
Fortsätt användning av gammal industrimark
Det behövs lagstiftning som innebär att befintlig industrimark i första hand ska tas i anspråk till ny industri. Dagens lagstiftning ger i princip kommunerna fritt spelrum att ändra syftet med gällande detaljplaner.
Förbjud enplansvillor på jordbruksmark
Många villaområden på tidigare jordbruksmark består enbart av enplansvillor. Det behövs ett förbud mot byggandet av enplansvillor på jordbruksmark och ekonomiska incitament för att omvandla områden med enplansvillor till minst tvåvåningshus.
Åkermark per capita
När det gäller arealen åkermark per capita, idag ca 2400 kvadratmeter eller 40 gånger 40 meter per person i världen, behöver vi vara tydliga i att den arealen ingår också risken att en del av skörden slår fel – även i Sverige! I praktiken behöver vi alltså räkna med att vi inte kommer att kunna skörda livsmedel eller andra jordbruksprodukter ens på 40 gånger 40 meter.
Stadsplanering
Egnahemsområden som en möjlighet att skapa fler lägenheter
Under senare år har kraven på ökat bostadsbyggande för att lösa ”bostadskrisen” varit återkommande. Men i vilken grad behöver vi uppfinna hjulet igen? Kan vi bli bättre på att använda bostäder som byggdes under tidigare decennier?
Egnahemslånerörelsen som tog sin början i Sverige på 1910-talet innebar att staten lånade ut medel för att enligt riksdagens beslutshandlingar, citat, ’mindre bemedlade arbetare’ skulle kunna bygga egna bostäder. Egnahemslån var ett sätt att möta dåtidens behov av fler och bättre bostäder. Egnahem som uppfördes i eller i anslutning till städer uppfördes ofta som villor avsedda för familjer med ett flertal barn eller flera familjer. En villa kunde inrymma flera lägenheter. Det tidiga 1900-talets egnahemsområden lades ofta i kuperade och bergiga områden. Jordbruksmarken behövdes för folkförsörjningen.
Många av det tidiga 1900-talets egnahemsvillor finns kvar idag, men bebos numera av pensionärer eller familjer med få barn. Här finns enligt min mening möjligheter att skapa fler lägenheter om ägarna kan ges ekonomiska incitament till detta. Fler lägenheter kan därigenom skapas utan att ta ny mark i anspråk och utan att karaktären på egnahemsområden förändras. En sådan utveckling skulle också kunna motverka den utveckling som börjat i äldre villaområden där villor köps upp av fastighetsbolag, rivs och ersätts med nya flerbostadshus.