Uttdrag från forskningsöversikt
Civilsamhällets möjliga innebörder
I sitt forskningsprojekt så ville von Essen et al. (2012) ge studieförbundens relation till civilsamhället en vidare tolkning som offentligheter i civilsamhällets meningsgivande dimension. De menar att folkbildning annars ofta studeras i relation till folkrörelserna och deras roll i det civila samhället.
En historisk analys ger enligt von Essen och Sundgren (2012b) vid handen att flera paralleller finns mellan folkbildningen och civilsamhället. De dimensioner som har använts för att beskriva yttringar och innebörder i skärningspunkten mellan civilsamhälle och folkbildning har tidigare nämnts. Dimensionerna är civilisatorisk, civil, medborgerligt-demokratisk, meningsgivande, normativ och ideell. Dessa kan kortfattat och förenklat definieras här:
- Civilisatorisk = uppfostrande ambition å folkets vägnar
- Civil = kollektivt handlande för att utmana rådande ordning
- Medborgerligt-demokratisk = ambition om deltagande och påverkansmöjlighet i samhället
- Meningsgivande = upplevd mening med att delta i folkbildning
- Normativ = en variant av uppfostrande, formande och socialiserande folkbildning
- Ideell = norm eller tradition av ideellt arbete.[5]
I dessa dimensioner finns på så sätt en spännvidd av roller och funktioner som är uppfostrande, kollektiva, statliga, individuella och ideella.
Enligt forskarna (von Essen & Sundgren 2012b) så var den civilisatoriska dimensionen främst representerad i folkbildningen under 1800-talet, då folket skulle fostras genom olika bildningsverksamheter. Under det tidiga 1900-talet fick folkbildningen en civil karaktär genom folkrörelserna. Med civil menas här ett kollektivt handlande som syftar till en förändring av den rådande ordningen. Syftet var att främja de egna intressena och att förändra samhället genom att utveckla studieverksamheten inom folkrörelserna. Här blir även den ideella dimensionen framträdande, till exempel ansluter frivilligorganisationer sig till arbetet. Knuten till det ideella arbetet är en tro på människan och en strävan efter ett bättre liv och därmed även en normativ dimension.
Min reflektion är att den civila innebörden dominerar i föreställningar om och definitioner av civilsamhälle och folkbildning (jfr prop. 2009/10:55). Även om mycket tyder på att detta är en historia och ett ideal snarare än en realitet.
Källa: Civsam