{"id":391,"date":"2022-10-23T12:52:35","date_gmt":"2022-10-23T10:52:35","guid":{"rendered":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/?p=391"},"modified":"2022-10-23T17:03:47","modified_gmt":"2022-10-23T15:03:47","slug":"kretslopp-stora-och-sma","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/2022\/10\/23\/kretslopp-stora-och-sma\/","title":{"rendered":"Kretslopp stora och sm\u00e5"},"content":{"rendered":"<pre><strong>K\u00e4lla:<\/strong> <a href=\"https:\/\/blogs.helsinki.fi\/uppfinningarinomcirkularekonomi\/cirkular-ekonomi\/biologiska-och-tekniska-kretslopp\/\">Helsingfors universitet\u00a0<\/a> |<\/pre>\n<hr \/>\n<p>Ellen MacArthur \u2013stiftelsen har inom sin egen referensram delat in cirkul\u00e4r ekonomi i ett biologiskt och ett teknologiskt kretslopp. I det biologiska kretsloppet cirkulerar de biologiska r\u00e5varorna som utvunnits fr\u00e5n naturen samt biologiskt nedbrytbart material. Till det tekniska kretsloppet h\u00f6r de material som m\u00e4nniskan har tillverkat, f\u00f6r naturen skadliga \u00e4mnen och s\u00e4llsynta jordartsmetaller som anv\u00e4nts i t.ex. elektronik.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>I det biologiska kretsloppet \u00e4r det m\u00f6jligt att \u00e5terinf\u00f6ra biomaterialet i tillverkningsprocessen eller \u00e5teranv\u00e4nda det i ett annat sammanhang. D\u00e4rtill kan den biogas som produceras i processen anv\u00e4ndas vid energiproduktion. I enlighet med ett cirkul\u00e4rekonomiskt tankes\u00e4tt \u00e4r det r\u00e5material vi anv\u00e4nder n\u00e5gonting vi l\u00e5nat fr\u00e5n naturen. Slutligen f\u00e5r biomaterialet s\u00e5ledes \u00e5terf\u00f6ras till naturen d\u00e4r de grund\u00e4mnen som varit bundna till materialet \u00e5terv\u00e4nder till naturens biokemiska kretslopp, till exempel till kol-, kv\u00e4ve- och fosforkretsloppen. De biokemiska kretsloppen \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5nga processer, betydligt l\u00e4ngre \u00e4n en m\u00e4nniskas livsl\u00e4ngd. Anv\u00e4ndning av r\u00e5varor fr\u00e5n naturen m\u00e5ste s\u00e5ledes vara p\u00e5 en s\u00e5dan niv\u00e5 att naturen hinner \u00e5terh\u00e4mta sig.\u00a0 Vid f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen frig\u00f6rs till exempel kol i form av koldioxid i atmosf\u00e4ren betydligt snabbare \u00e4n vad v\u00e4xterna hinner binda det tillbaka i jordm\u00e5nen. Med andra ord \u00e4r kolkretsloppet p\u00e5 grund av m\u00e4nniskan f\u00f6r tillf\u00e4llet inte p\u00e5 en niv\u00e5 som respekterar naturen. P\u00e5 samma s\u00e4tt belastar \u00e4ven v\u00e5rt intensivjordbruk naturen mera \u00e4n vad den t\u00e5l. Det h\u00e4r leder till erosion, markutarmning och f\u00f6rminskade odlingsbara omr\u00e5den. Genom att anv\u00e4nda jordbruksmetoder som anpassas till naturens kretslopp, d\u00e4r n\u00e4rings\u00e4mnen f\u00e5r cirkulera p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt, \u00e4r det m\u00f6jligt att f\u00f6rmildra dessa konsekvenser. Vi borde framf\u00f6rallt minska k\u00f6tt-och boskapsindustrin samt i mindre m\u00e5n anv\u00e4nda oss av monokultur. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet skulle biodiversiteten \u00f6ka och naturen skulle f\u00e5 b\u00e4ttre \u00e5terh\u00e4mtningsf\u00f6rm\u00e5ga. H\u00e4r kan man anv\u00e4nda begreppet permakultur som nuf\u00f6rtiden inneb\u00e4r att alltid ta h\u00e4nsyn till naturen d\u00e5 man bygger eller skapar n\u00e5got nytt.<\/p>\n<p>Materialen som r\u00f6r sig i det tekniska kretsloppet har skapats f\u00f6r att f\u00e5 material till m\u00e4nniskans verksamhet och nyttigheter. R\u00e5varorna i det ursprungliga materialet kommer fr\u00e5n naturen men de har processerats till en s\u00e5dan form att de inte l\u00e4ngre kan \u00e5terf\u00f6ras till naturens kretslopp. Dessa material ska man f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5tervinna i s\u00e5 h\u00f6g grad som m\u00f6jligt s\u00e5 att vi minimerar v\u00e5r f\u00f6rbrukning av r\u00e5varor fr\u00e5n naturen.\u00a0 Nuf\u00f6rtiden s\u00f6ker man till exempel efter s\u00e4llsynta jordartsmetaller bland elektronikavfallet p\u00e5 avstj\u00e4lpningsplatsen. M\u00e5let \u00e4r att \u00e5tervinna metallerna innan de hamnar p\u00e5 avstj\u00e4lpningsplatsen. Tekniska material kan \u00e5tervinnas direkt i nyproduktioner eller processeras tillbaka till de ursprungliga r\u00e5varorna. Det \u00e4r d\u00e4remot extremt viktigt att det tekniska kretsloppet h\u00e5lls separat fr\u00e5n naturen. Om vi inte lyckas med detta kan vi komma att f\u00f6rorena hela biosf\u00e4ren med mikroplaster.<\/p>\n<p>F\u00f6r att vi inte ska producera blandavfall f\u00e5r kretsloppen allts\u00e5 inte blandas ihop. Materialen som cirkulerar i kretsloppen kan sammansl\u00e5s till nyttigheter vid behov. Nyttigheter som skapats av blandmaterial kan cirkulera i en produktionsekonomi om de g\u00e5r att reparera eller anv\u00e4nda p\u00e5 nytt som s\u00e5dana. N\u00e4r en produkt har anv\u00e4nts till slut f\u00e5r den inte bli avfall utan de material som anv\u00e4nts i produkten kan ist\u00e4llet \u00e5tervinnas utan att det produceras n\u00e5got avfall alls. I det h\u00e4r skedet \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att de material som anv\u00e4nts i produkten kan separeras fr\u00e5n varandra s\u00e5 att de kan \u00e5terf\u00f6ras till r\u00e4tt kretslopp. Den s\u00e5 kallade \u00b4fr\u00e5n vagga till vagga\u00b4 \u2013 modellen representerar s\u00e5dan verksamhet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/blogs.helsinki.fi\/uppfinningarinomcirkularekonomi\/files\/2019\/06\/New-Project-768x432.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-35\" src=\"https:\/\/blogs.helsinki.fi\/uppfinningarinomcirkularekonomi\/files\/2019\/06\/New-Project-768x432.png\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" srcset=\"https:\/\/blogs.helsinki.fi\/uppfinningarinomcirkularekonomi\/files\/2019\/06\/New-Project-768x432.png 768w, https:\/\/blogs.helsinki.fi\/uppfinningarinomcirkularekonomi\/files\/2019\/06\/New-Project-768x432-300x169.png 300w\" alt=\"\" width=\"768\" height=\"432\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan produkt \u00e4r Valios nuvarande yoghurtburkar. De har minskat p\u00e5 m\u00e4ngden plast genom att tillverka burkens yttersta lager av kartong. Plasten och kartongen g\u00e5r l\u00e4tt att separera fr\u00e5n varandra s\u00e5 att burkens b\u00e5da delar g\u00e5r att \u00e5tervinna skiljt f\u00f6r sig: kartongen f\u00f6rs tillbaka till det biologiska kretsloppet och plasten till det tekniska. Precis s\u00e5dana h\u00e4r innovationer beh\u00f6ver vi en cirkul\u00e4r ekonomi. Med nya innovationer kan vi d\u00e4rtill effektivera nyttigheternas inre kretslopp, minska m\u00e4ngden teknologiskt material som sl\u00e4pps ut i naturen och f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4rskilt det teknologiska kretsloppet.<\/p>\n<div id=\"yui_3_17_2_1_1546947066825_441\" tabindex=\"0\">\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"https:\/\/www.sitra.fi\/sv\/\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/www.demoshelsinki.fi\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/sitra-logo.png\" alt=\"Kuvahaun tulos haulle sitra logo\" width=\"80\" height=\"250\" \/><\/a>\u00a0 \u00a0<a href=\"https:\/\/www.innokas.fi\/sv\/\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/luovuusjainnovatiivisuus.files.wordpress.com\/2013\/03\/innokaslogo.png\" alt=\"Kuvahaun tulos haulle innokas logo\" width=\"100\" height=\"186\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/creativecommons.org\/licenses\/by-nc-sa\/4.0\/\" rel=\"license\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter\" src=\"https:\/\/i.creativecommons.org\/l\/by-nc-sa\/4.0\/88x31.png\" alt=\"Creative Commons -lisenssi\" \/><\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/creativecommons.org\/licenses\/by-nc-sa\/4.0\/deed.sv\"><span class=\"cc-license-title\">Erk\u00e4nnande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell\u00a0<\/span>(CC BY-NC-SA 4.0).<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>K\u00e4lla: Helsingfors universitet\u00a0 | Ellen MacArthur \u2013stiftelsen har inom sin egen referensram delat in cirkul\u00e4r ekonomi i ett biologiskt och ett teknologiskt kretslopp. I det biologiska kretsloppet cirkulerar de biologiska r\u00e5varorna som utvunnits fr\u00e5n naturen samt biologiskt nedbrytbart material. Till det tekniska kretsloppet h\u00f6r de material som m\u00e4nniskan har tillverkat, f\u00f6r naturen skadliga \u00e4mnen och &#8230; <a title=\"Kretslopp stora och sm\u00e5\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/kiube.se\/zon9\/2022\/10\/23\/kretslopp-stora-och-sma\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Kretslopp stora och sm\u00e5\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":118,"featured_media":392,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-391","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-cirkular-ekologi"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/s3.eu-north-1.amazonaws.com\/kiube.se\/wp-content\/uploads\/sites\/111\/2022\/10\/23125015\/Kierrot_SWE-768x634-1.png","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/users\/118"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=391"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/media\/392"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}