Biologens roll i samh\u00e4llet, fr\u00e4lsare, bromskloss, samh\u00e4llsomst\u00f6rtare eller stillsam akademiker?<\/i><\/b><\/p>\n
F\u00f6rdjupningsarbete (15 hp) i ekologi vid magisterprogrammet i biologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland, ht 2013<\/i><\/b><\/p>\n
Nils-Erik Norrby<\/i><\/b><\/p>\n
<\/p>\n
Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/b> \u00a0\u00a0<\/b><\/p>\n
Inledning <\/span> \u00a0 3<\/span><\/p>\n Betydelsen av att reflektera \u00f6ver sitt eget arbete<\/span> \u00a0 6<\/span><\/p>\n Vad \u00e4r milj\u00f6historia? <\/span> \u00a0 7<\/span><\/p>\n Vad \u00e4r biologi? <\/span> \u00a0 8<\/span><\/p>\n Tillbaka till 1700-talet<\/span> \u00a0 8<\/span><\/p>\n Vad betyder orden natur och milj\u00f6? <\/span> \u00a0 9<\/span><\/p>\n Biologin som en kunskapsbank f\u00f6r fysiker, kemister och l\u00e4kare<\/span> \u00a0 8<\/span><\/p>\n Biologin och jordbruket<\/span> 10<\/span><\/p>\n Ursprunget till ordet ekologi<\/span> 12<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n ekologi till ekosystem<\/span> 14<\/span><\/p>\n Var ska vi dra gr\u00e4nsen mellan olika ekosystem?<\/span> 15<\/span><\/p>\n Biologens sj\u00e4lvst\u00e4ndiga roller i samh\u00e4llet<\/span> 16<\/span><\/p>\n Biologin och relationen till samh\u00e4llsvetenskapliga \u00e4mnen <\/span> 18<\/span><\/p>\n Biologin och ordet h\u00e5llbarhet <\/span> 20<\/span><\/p>\n Reflektioner kring ordet kris<\/span> 22<\/span><\/p>\n Tack till<\/span> 22<\/span><\/p>\n Referenser<\/span> 23<\/span><\/p>\n <\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n <\/p>\n Inledning\u00a0<\/b><\/p>\n L\u00e4karstudenter sv\u00e4r vid examen <\/span>l\u00e4kareden<\/span><\/i>, d\u00e4r l\u00e4karens uppgift uttrycks som att lindra sm\u00e4rta, bota och tr\u00f6sta. De nya l\u00e4karnas yrkesroll i samh\u00e4llet \u00e4r erk\u00e4nd och tydlig. Detta kan ocks\u00e5 s\u00e4gas om nyutexaminerade ingenj\u00f6rer, agronomer, j\u00e4gm\u00e4stare, officerare, pr\u00e4ster, murare, elektriker och m\u00e5nga andra yrken som fordrar en l\u00e4ngre akademisk utbildning eller yrkesutbildning. N\u00e4r det g\u00e4ller studenter som tar examen i biologi \u00e4r den kommande yrkesrollen betydligt mer oklar.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n I juni 2013 slutf\u00f6rde jag min kandidatutbildning i biologi. B\u00e5de under studietiden och d\u00e4refter har jag g\u00e5ng efter g\u00e5ng upplevt att det internt bland oss biologer finns en of\u00f6rm\u00e5ga att tydligt definiera v\u00e5r blivande eller befintliga yrkesroll. Samtidigt f\u00f6rekommer vitt skilda uppfattningar om vad yrkesrollen syftar till. Ett exempel som kan visa b\u00e5de p\u00e5 bredden i de arbetsuppgifter som biologer kan tilldelas och de skilda f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till naturen som arbetet kan inneb\u00e4ra, \u00e4r att biologer kan jobba b\u00e5de med att p\u00e5 olika s\u00e4tt manipulera och avliva m\u00f6ss p\u00e5 ett laboratorium, eller bevara populationer av hasselm\u00f6ss i jordbrukslandskapet. Biologer f\u00f6rekommer b\u00e5de som f\u00f6respr\u00e5kare och som motst\u00e5ndare i kontroversiella fr\u00e5gor om k\u00e4rnkraft, vindkraft och genmodifierade gr\u00f6dor i jordbruket. Bland biologer f\u00f6rekommer olika uppfattningar om biologer ska \u00e4gna sig \u00e5t att fr\u00e4mja \u201dstorskalig\u201d jordbruks- och industriproduktion eller vara f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r olika \u201dsm\u00e5skaliga\u201d, \u201dekologiska\u201d, s\u00e4tt att \u201dleva med naturen.\u201d F\u00f6r att ytterligare \u00f6ka splittringen s\u00e5 r\u00e5der olika uppfattningar om vad just begrepp som sm\u00e5skalig eller ekologisk betyder. Det finns ingen enhetlig allm\u00e4nt accepterad etisk norm f\u00f6r vad en biolog f\u00e5r g\u00f6ra och inte g\u00f6ra som kan fungera som en f\u00f6renande v\u00e4gledning, \u00e4ven om fr\u00e5gor om detta delvis ryms och debatteras inom den del av etiken som ben\u00e4mns <\/span>milj\u00f6etik<\/span><\/i>.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Flera av ovan n\u00e4mnda sp\u00f6rsm\u00e5l \u00e4r fr\u00e4mst interna fr\u00e5gor bland biologer. Bland allm\u00e4nheten finner jag ofta att man inte vet vad en biolog \u00e4r och om man \u00e4nd\u00e5 anser sig veta detta, s\u00e5 finns m\u00e5nga g\u00e5nger en f\u00f6rutfattad mening att biologer s\u00e5 gott som alltid \u00e4r motst\u00e5ndare till det \u201dmoderna\u201d samh\u00e4llet. Biologen reduceras till en besv\u00e4rlig \u201dmilj\u00f6mupp\u201d eller \u201dfanatiker\u201d som vill inf\u00f6ra besv\u00e4rliga restriktioner och ta ifr\u00e5n m\u00e4nniskor deras arbete.\u00a0<\/span><\/p>\n Den blivande biologen beh\u00f6ver som sagt inte avge n\u00e5gon ed. N\u00e5gra s\u00e4rskilda traditioner pr\u00e4glar vare sig examensh\u00f6gtiden eller alumntr\u00e4ffar. Det finns ingen s\u00e4rskild yrkeslegitimation att ans\u00f6ka om och det finns ingen lagstiftning som reglerar vem som f\u00e5r kalla sig f\u00f6r biolog och vad han eller hon till\u00e5ts arbeta med. Inte heller st\u00e4lls n\u00e5gra krav p\u00e5 fortl\u00f6pande repetitionsutbildningar f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta att kalla sig f\u00f6r biolog. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r och vilka blir konsekvenserna?\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n P\u00e5verkar fr\u00e5nvaron av en tydligt definierad yrkesroll, reglementen och traditioner, sj\u00e4lvk\u00e4nslan, m\u00f6jligheten till arbete och karri\u00e4rutveckling samt samh\u00e4llets mottaglighet f\u00f6r id\u00e9er och forskningsresultat som l\u00e4ggs fram av biologer? Jag anser att dessa fr\u00e5gor inte g\u00e5r att besvara utan att f\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6ka definiera vad en biolog \u00e4r och utan att f\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6ka definiera vilken roll en biolog ska ha i samh\u00e4llet. Ett f\u00f6rs\u00f6ka till att \u00e5stadkomma dessa definitioner skulle kunna utg\u00e5 ifr\u00e5n en genomg\u00e5ng av de roller myndigheter och f\u00f6retag tilldelar biologer eller vilka roller biologer tilldelar sig sj\u00e4lva inom myndigheter och n\u00e4ringsliv. Om man v\u00e4ljer detta arbetss\u00e4tt s\u00e5 finns dock risken att beskrivningen av vilka biologerna \u00e4r och vad deras arbete g\u00e5r ut p\u00e5, blir en h\u00f6gst tempor\u00e4r skildring. B\u00e5de v\u00e4rdefulla historiska perspektiv och framtidsutsikter riskerar att f\u00e5 en underordnad betydelse med en s\u00e5dan metodik.\u00a0<\/span><\/p>\n En l\u00e5ngsiktig f\u00f6rst\u00e5else av biologens roll i samh\u00e4llet b\u00f6r utg\u00e5 ifr\u00e5n ett s\u00f6kande efter ursprunget till biologin som vetenskap och det flertal akademiska f\u00e4lt som helt eller delvis utvecklats ur biologin. Hit h\u00f6r exempelvis botanik, zoologi, ekologi, milj\u00f6vetenskap och humanekologi. Det kan samtidigt vara betydelsefullt att s\u00f6ka den ursprungliga betydelsen hos den flora av ord och uttryck som s\u00e4tts i samband med b\u00e5de biologi som vetenskap och biologen som yrkesm\u00e4nniska. Hit h\u00f6r exempelvis <\/span>natur, naturskydd, naturv\u00e5rd, vildmark, milj\u00f6, milj\u00f6skydd, biologisk m\u00e5ngfald, ekosystem, ekosystemtj\u00e4nst, h\u00e5llbarhet, h\u00e5llbar utveckling, kretslopp <\/span><\/i>och <\/span>kretsloppst\u00e4nkande.\u00a0\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n Verktygen f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 biologins historia och biologens roll i samh\u00e4llet kan med f\u00f6rdel h\u00e4mtas utanf\u00f6r biologernas egna kretsar. Orsaken \u00e4r delvis att biologin har sina r\u00f6tter i l\u00e4ror som \u00e4r av \u00e4ldre datum \u00e4n biologin som ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt akademiskt omr\u00e5de. Framv\u00e4xten av biologi som vetenskap har ocks\u00e5 delvis drivits fram av behov inom andra vetenskapliga omr\u00e5den och av samh\u00e4llsekonomiska intressen. Vidare fordrar en objektiv historisk analys ett \u201dutanf\u00f6r-perspektiv\u201d som kan vara sv\u00e5rt att n\u00e5 om man bara anv\u00e4nder sig av det material som dagens biologer och deras f\u00f6retr\u00e4dare l\u00e4mnat efter sig. Ur dessa perspektiv har studier av bland annat vetenskapshistoria, id\u00e9historia, etnologi, agrarhistoria och milj\u00f6historia en viktig roll i f\u00f6rst\u00e5elsen av biologins ursprung.<\/span><\/p>\n I f\u00f6rel\u00e4sningen \u201d<\/span>Biologens roll i samh\u00e4llet, fr\u00e4lsare, bromskloss, samh\u00e4llsomst\u00f6rtare eller stillsam akademiker?\u201d <\/span><\/i>som jag h\u00f6ll vid Almedalsbiblioteket i Visby i april 2013, f\u00f6rs\u00f6kte jag genom att anv\u00e4nda mig av ovan n\u00e4mnda vetenskapsomr\u00e5den och biologins egen historia, definiera vad en biolog \u00e4r och vilken biologens roll i samh\u00e4llet egentligen \u00e4r i ett l\u00e4ngre perspektiv. Ett f\u00f6redrag p\u00e5 detta tema kan inte undg\u00e5 att f\u00e4rgas av f\u00f6redragsh\u00e5llarens personliga uppfattningar. Detta delvis p\u00e5 grund av att den r\u00e5dande fr\u00e5nvaron av b\u00e5de traditionella och juridiska normer som reglerar vad som \u00e4r biologens yrkesroll l\u00e4mnar ett relativt stort spelrum f\u00f6r egna tolkningar. \u00c4nd\u00e5 var det min ambition att vara s\u00e5 objektiv som m\u00f6jligt b\u00e5de n\u00e4r jag h\u00f6ll f\u00f6redraget och n\u00e4r jag nu \u00e5terger f\u00f6redraget i en reviderad och ut\u00f6kad textversion.\u00a0<\/span><\/p>\n Biologens roll i samh\u00e4llet \u00e4r vare sig av naturen given eller sj\u00e4lvklar i den nordeuropeiska och anglo-amerikanska kultursf\u00e4ren. \u00c4nd\u00e5 p\u00e5verkar biologer b\u00e5de lagstiftning och inriktningen av samh\u00e4llsdebatten. Vi beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de en vetenskapligt grundad debatt och en \u00f6ppen diskussion om biologens roll i samh\u00e4llet. Detta f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt anv\u00e4nda den kunskap som biologer innehar och f\u00f6r att kritiskt kunna bed\u00f6ma de st\u00e4llningstaganden som biologer g\u00f6r.\u00a0<\/span><\/p>\n V\u00e4n av ordning kan undra varf\u00f6r jag hittills endast anv\u00e4nt beteckningen biolog och inte anv\u00e4nt n\u00e5gon av de m\u00e5nga andra yrkestitlar som personer med en examen i biologi idag anv\u00e4nder. Det \u00e4r riktigt att den m\u00e5ngfald av akademiska omr\u00e5den som v\u00e4xt fram ur biologin har lett till att biologer, b\u00e5de av sig sj\u00e4lva och av omgivningen, idag ofta fr\u00e4mst ben\u00e4mns som botaniker, zoologer, ekologer, mikrobiologer, marinbiologer eller genetiker och inte som biologer. Alla dessa titlar och de vetenskapliga omr\u00e5den de \u00e4r synonyma med har sin egen historia. I denna uppsats avgr\u00e4nsas skildringen till deras gemensamma ursprung i biologin, samt ursprunget till ekologin som vetenskap.\u00a0 N\u00e5gra ord kommer ocks\u00e5 att s\u00e4gas om begreppet ekosystem, som v\u00e4xte fram ur ekologin. De biologer som fr\u00e4mst arbetar med ekologi och ekosystem som vetenskap tituleras idag ofta som ekologer.\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n En annan viktig avgr\u00e4nsning i denna uppsats utg\u00f6rs av att uppsatsen n\u00e4stan helt \u00e4gnas \u00e5t \u201dgr\u00f6n\u201d biologi och inte \u201dvit\u201d biologi. Gr\u00f6n och vit biologi \u00e4r en traditionell men informell indelning av biologi\u00e4mnet som \u00e5syftar en skiljelinje mellan biologer som fr\u00e4mst arbetar med olika typer av f\u00e4ltarbete och biologer som fr\u00e4mst arbetar i laboratoriemilj\u00f6. Denna indelning kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare att f\u00e5 en \u00f6versiktlig bild av hur och med vad biologer arbetar, men indelningen i gr\u00f6n och vit biologi \u00e4r inte per automatik knuten till vissa av de yrkesinriktningar som biologer har. Botaniker, zoologer, ekologer, mikrobiologer, marinbiologer och genetiker \u00e5terfinns b\u00e5de bland \u201dgr\u00f6na\u201d och \u201dvita\u201d biologer. En exakt gr\u00e4ns mellan gr\u00f6n och vit biologi \u00e4r inte heller alltid l\u00e4tt att dra. M\u00e5nga biologer arbetar b\u00e5de med f\u00e4ltarbete och i laboratoriemilj\u00f6.\u00a0 Det \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera att i denna uppsats utel\u00e4mnas en stor del av biologi\u00e4mnets historia och biologens roll i samh\u00e4llet genom att framv\u00e4xten och betydelsen av vit biologi inte behandlas. Detta r\u00f6r inte minst den mycket omfattande betydelse som biologi och biologer haft och har i medicinens tj\u00e4nst.\u00a0<\/span><\/p>\n En uppsats som avgr\u00e4nsas till att behandla fr\u00e4mst biologin och ekologins historia samt \u201dgr\u00f6n\u201d biologi och \u201dgr\u00f6na\u201d biologer och \u201dgr\u00f6na\u201d ekologers roll i samh\u00e4llet, skulle ha kunnat<\/span> f\u00e5 titeln <\/span>\u201dEkologens roll i samh\u00e4llet\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r \u201dBiologens roll i samh\u00e4llet<\/span><\/i>\u201d.\u00a0 Detta alternativ har gett upphov till diskussioner med andra biologer under arbetet med uppsatsen. En kurskamrat som blev varse mitt f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5 ett l\u00e4mpligt s\u00e4tt beskriva samband och skillnader mellan biologi och ekologi kom att st\u00e4lla en fr\u00e5ga till mig som haft en viktig betydelse f\u00f6r beslutet att beh\u00e5lla den nuvarande titeln p\u00e5 uppsatsen. Fr\u00e5gan som st\u00e4lldes lyder: <\/span>Kan man inte se biologin och biologen som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ekologin?\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n Som s\u00e5 mycket annat inom biologin s\u00e5 finns det kanske inget givet svar p\u00e5 denna fr\u00e5ga. \u00c4ven en motsatt fr\u00e5ga skulle i vissa avseenden kunna vara relevant att st\u00e4lla. Fr\u00e5gan inneh\u00e5ller dock en allt f\u00f6r djup och viktig fr\u00e5gest\u00e4llning f\u00f6r att reduceras till ett resonemang i stil med \u201dh\u00f6nan eller \u00e4gget\u201d. Ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv s\u00e5 \u00e4r dock biologin en f\u00f6reg\u00e5ngare till ekologin och eftersom utg\u00e5ngsl\u00e4get i denna uppsats \u00e4r ett historiskt perspektiv s\u00e5 kvarst\u00e5r titeln \u201dBiologens roll i samh\u00e4llet\u201d.<\/span><\/p>\n Betydelsen av att reflektera \u00f6ver sitt eget arbete<\/b><\/p>\n Var och en av oss b\u00f6r ibland reflektera \u00f6ver sitt arbete. Varf\u00f6r jobbar vi med det vi g\u00f6r? F\u00f6r vem g\u00f6r vi det vi g\u00f6r? Det kan vara v\u00e4rdefullt b\u00e5de f\u00f6r oss som individer och f\u00f6r andra att ibland sj\u00e4lvkritiskt granska v\u00e5ra arbetsuppgifter och att samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka kommunicera med andra om vad v\u00e5r yrkesroll handlar om.\u00a0<\/span><\/p>\n Jag har en kandidatexamen i biologi vid en h\u00f6gskola i Sverige. Detta inneb\u00e4r att jag enligt r\u00e5dande tradition kan uppge att jag \u00e4r biolog. Men vad betyder det att vara biolog? Hur ska man definiera vad en biolog g\u00f6r? Vad syftar de arbetsuppgifter som en biolog har, eller kan ha, till? I vilken m\u00e5n syftar det arbete som en biolog g\u00f6r till att utveckla hela samh\u00e4llet eller att gynna enskilda f\u00f6retagsekonomiska eller politiska intressen?\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Det finns m\u00e5h\u00e4nda inga enkla eller givna svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor. I den officiella statistiken kan vi inte heller utl\u00e4sa hur m\u00e5nga biologer det idag finns i Sverige. Fackf\u00f6rbundet Naturvetarna, som f\u00f6retr\u00e4der naturvetenskapliga professioner, uppger att det i Sverige finns ca 7000 yrkesverksamma biologer (Naturvetarna 2012). Naturvetarna definierar biologer p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt; <\/span>\u201dBiologer \u00e4r experter p\u00e5 livet i alla dess m\u00e5nga former. Inom allt ifr\u00e5n bioteknik och l\u00e4kemedelsutveckling till milj\u00f6 och naturv\u00e5rd har de en sj\u00e4lvklar roll.\u201d<\/span><\/i> Naturvetarna uppger att ca 30 % av biologerna jobbar inom myndigheter, ca 10 % vid universitet och h\u00f6gskolor, ca 5 % vid landsting, ca 10 % vid kommuner och ca 10 % vid industri- och kemif\u00f6retag. Resterande andel uppges arbeta inom \u00f6vrig privat sektor (Naturvetarna 2012).\u00a0<\/span><\/p>\n Vare sig yrkesbeskrivningar eller statistik \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att till fullo f\u00f6rst\u00e5 arbetsvillkor, arbetets syfte och de m\u00e5ls\u00e4ttningar som f\u00f6rekommer inom en viss yrkesgrupp; i synnerhet inte om man ska studera hur en yrkesgrupp direkt eller indirekt p\u00e5verkar samh\u00e4llsutvecklingen.\u00a0 Vidare kan f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00f6rst\u00e5 en yrkesgrupp f\u00f6rsv\u00e5ras av det faktum att en yrkesroll kan b\u00e4ra samma namn fr\u00e5n en tid till en annan. Yrkesrollen som avses kan under \u00e5rens lopp f\u00f6r\u00e4ndras avsev\u00e4rt eller splittras upp i en m\u00e4ngd undergrupper, kanske till den grad att den ursprungliga yrkesrollen mister sin betydelse. De nya yrkesroller och yrkestitlar som v\u00e4xer fram kan d\u00e4rmed hamna i ett vakuum d\u00e4r det blir sv\u00e5rt f\u00f6r det omgivande samh\u00e4llet att f\u00f6rst\u00e5 vad de nya yrkesrollerna handlar om eller att motivera deras existens.\u00a0<\/span><\/p>\n B\u00e5de utbildningar i biologi och de yrkesroller som biologer innehar, har kommit att pr\u00e4glas av l\u00e5ngt g\u00e5ngen specialisering. Vetenskapshistoria kan vara en v\u00e4g fram\u00e5t f\u00f6r att bringa reda i hur en l\u00e5ngt g\u00e5ngen specialisering i en yrkesk\u00e5r uppstod, vad denna specialisering inneb\u00e4r idag och vad den kan betyda i framtiden. Jag har inte funnit n\u00e5gon etablerad \u201df\u00f6rteckning\u201d f\u00f6r vilka utg\u00e5ngsl\u00e4gen som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att beskriva hur en vetenskaplig l\u00e4ra v\u00e4xte fram. I det f\u00f6ljande stycket skisseras ett f\u00f6rs\u00f6k att strukturera vilka utg\u00e5ngsl\u00e4gen som skulle kunna anv\u00e4ndas;<\/span><\/p>\n <\/p>\n Samtliga av dessa utg\u00e5ngsl\u00e4gen inneh\u00e5ller brister och mots\u00e4gelser och kan vara sv\u00e5ra att anv\u00e4nda var f\u00f6r sig, samtidigt kan en historisk redog\u00f6relse bli allt f\u00f6r omfattande om man ska ha som m\u00e5ls\u00e4ttning att anv\u00e4nda alla utg\u00e5ngsl\u00e4gen. Inte minst beror detta ocks\u00e5 p\u00e5 att inget akademiskt \u00e4mne \u00e4r eller n\u00e5gonsin varit helt isolerat ifr\u00e5n andra \u00e4mnen. Olika \u00e4mnen har alltid utvecklats i n\u00e4ra samspel med andra \u00e4mnen. En viss avgr\u00e4nsning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig att g\u00f6ra. I denna uppsats utg\u00e5r jag fr\u00e4mst ifr\u00e5n ett etymologiskt och milj\u00f6historiskt perspektiv f\u00f6r att s\u00f6ka ursprunget till biologin som vetenskap. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter f\u00f6rst och fr\u00e4mst en definition av vad \u00e4mnet milj\u00f6historia \u00e4r.\u00a0<\/span><\/p>\n Vad \u00e4r milj\u00f6historia?\u00a0<\/b><\/p>\n Milj\u00f6historikern Sverker S\u00f6rlin har beskrivit milj\u00f6historia som ett led i en l\u00e4ngre utveckling inom historieforskningen. S\u00f6rlin beskriver en utveckling d\u00e4r 1800-talet \u00e4gnades \u00e5t politikens historia, men d\u00e4r fr\u00e5gor om historiska klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, historisk demografi och sociala faktorer under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet hamnade i allt st\u00f6rre fokus. S\u00f6rlin beskriver vidare hur historiska fr\u00e5gor om bland annat etniska minoriteter och feministiska perspektiv satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 efterkrigstiden. Slutligen anser S\u00f6rlin att milj\u00f6historien, vars uppkomst anges till omkring \u00e5r 1970 och som r\u00f6r <\/span>\u201d\u2026 samh\u00e4llets och kulturens biologiska grundvillkor\u201d,<\/span><\/i> \u00e4r det hittills sista steget i utvecklingen av historieforskningen (S\u00f6rlin 1991).\u00a0<\/span><\/p>\n I Nationalencyklopedin definieras milj\u00f6historia p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt;\u00a0<\/span><\/p>\n \u201d\u2026 den del av historien och historieskrivningen som avser m\u00e4nniskornas samspel med den yttre (natur)milj\u00f6n och f\u00f6r\u00e4ndringar i denna\u201d.\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n Sverker S\u00f6rlins bok \u201dNaturkontraktet\u201d fr\u00e5n 1991 \u00e4r den enda svenska litteraturh\u00e4nvisning som anges i Nationalencyklopedin efter ordet milj\u00f6historia.\u00a0 Milj\u00f6historia har beskrivits som ett \u00e4mne som f\u00f6ruts\u00e4tter ett tv\u00e4rvetenskapligt arbetss\u00e4tt och som integrerar tre analysniv\u00e5er, vilka h\u00e4r \u00e5terges fritt fr\u00e5n <\/span>Jorden en \u00f6, en global milj\u00f6historia<\/span><\/i> (S\u00f6rlin & \u00d6ckerman 1998).\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Den ekologiska niv\u00e5n; naturen sj\u00e4lv, dess arter, n\u00e4ringskedjor, fortplantning, sjukdomar samt kulturlandskapets utseende och f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/span><\/i><\/p>\n Den socioekonomiska niv\u00e5n; studier av reproduktionens villkor, seder, kultur, politisk organisation, f\u00f6doinsamlande och ekonomisk struktur.\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n Den tredje niv\u00e5n innefattar myter, religion, vetenskap, etik, ideologi och andra former av t\u00e4nkande om naturen.\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n Vad \u00e4r biologi?\u00a0<\/b><\/p>\n Biologi betyder <\/span>l\u00e4ran om livet<\/span><\/i>. Ordet \u00e4r skapat av grekiskans <\/span>bi\u2019os,<\/span><\/i> liv, samt efterleden logi\u2019a, l\u00e4ra. Torbj\u00f6rn Lindell uppger i boken <\/span>Carl von Linn\u00e9, den full\u00e4ndade forska<\/span><\/i>ren, att termen biologi inf\u00f6rdes av den franske naturforskaren Jean Baptiste de Lamarck (Lindell 2007). I Nationalencyklopedin uppges att ordet biologi f\u00f6rekommer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i titeln till botanisten Gottfried Treviranus <\/span>\u201dBiologie oder die Philosophie der lebenden Natur\u201d<\/span><\/i> vilken f\u00f6rfattades mellan \u00e5r 1802 och 1822 (Statens kulturr\u00e5d 1990). B\u00e5de i Lindells bok och i Nationalencyklopedin p\u00e5pekas att biologin som studium har r\u00f6tter i antiken, d\u00e4r de skrifter som Platons l\u00e4rjunge Aristoteles (384 – 322 f. Kr) samt Plinius den \u00e4ldre (23 eller 24 – 79 e Kr.) gjorde anses ha haft s\u00e4rskild betydelse under f\u00f6ljande \u00e5rtusende. Aristoteles inf\u00f6rde en klassifikation av organismerna utifr\u00e5n deras utvecklingsniv\u00e5 fr\u00e5n l\u00e4gre mot h\u00f6gre former. Aristoteles s\u00e4tt att f\u00f6ra logiska resonemang anses ha varit viktig f\u00f6r naturvetenskapernas utveckling (Statens kulturr\u00e5d 1990, Lindell 2007). Plinius den \u00e4ldre sammanst\u00e4llde en encyklopedi, \u201dNaturalis historia\u201d, d\u00e4r han i 37 delar \u00e5tergav d\u00e5tidens kunskap om naturen. Encyklopedin anses ge en bra bild av d\u00e5tidens kunskap om vad vi idag skulle kalla f\u00f6r biologi (Lindell 2007).\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Tillbaka till 1700-talet<\/b><\/p>\n Dagens biologi som vetenskap p\u00e5verkas i h\u00f6g grad av skeenden som \u00e4gde rum under de senaste 300 \u00e5ren, d\u00e4r h\u00e4ndelseutvecklingen under 1700-talet kan vara v\u00e4rdefull att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Givetvis b\u00f6r man dock inte f\u00f6rringa antikens l\u00e4rom\u00e4stare och de naturvetenskapliga framsteg som gjordes under 1500- och 1600-talet och den betydelse som dessa framsteg haft f\u00f6r vad som skedde under 1700-talet och under f\u00f6ljande sekler.<\/span><\/p>\n Ett flertal historiker och f\u00f6rfattare har skrivit om personer som gjorde banbrytande framsteg inom astronomi, kemi, fysik, medicin och naturalhistoria under 1700-talet och har samtidigt f\u00f6rs\u00f6kt att beskriva detta p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt mycket dynamiska sekel. Till dessa f\u00f6rfattare h\u00f6r exempelvis David Bodanis, Donald Worster och Lars R\u00f6nnb\u00e4ck (Bodanis 2005, Worster 1994, R\u00f6nnb\u00e4ck 1984). De f\u00f6r\u00e4ndringar och framsteg som \u00e4gde under 1700-talet p\u00e5verkar \u00e4nnu dagens naturvetenskapliga arbete. D\u00e4rf\u00f6r ska jag fram\u00f6ver i denna uppsats p\u00e5 flera platser g\u00f6ra tillbakablickar till 1700-talet.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Biologin \u00e4r i likhet med andra akademiska f\u00e4lt en produkt av den kultur d\u00e4r denna vetenskap v\u00e4xte fram och av de kulturer d\u00e4r denna utvecklas idag.\u00a0 Vad som \u00e4r typiskt f\u00f6r den kultur vi som individer lever i blir ofta tydligt f\u00f6rst n\u00e4r vi reser bort ifr\u00e5n, eller av n\u00e5got sk\u00e4l st\u00e4ngs ute fr\u00e5n den kultur och det samh\u00e4lle vi tidigare varit en del av.\u00a0<\/span><\/p>\n N\u00e4r jag lyssnar till en f\u00f6rel\u00e4sning eller sj\u00e4lv f\u00f6rel\u00e4ser s\u00e5 brukar jag fr\u00e5ga mig om och i s\u00e5 fall vilken inverkan 2000 \u00e5r av predikningar i kristna kyrkor har p\u00e5 oss som lever idag? Jag har st\u00e4llt mig fr\u00e5gan om det alltj\u00e4mt vanligaste s\u00e4ttet att f\u00f6rel\u00e4sa i v\u00e5r del av v\u00e4rlden; en person, en talare, l\u00e4ngst fram i ett rum framf\u00f6r en publik som sitter i raka rader och endast ser varandras ryggar, \u00e4r en omedveten forts\u00e4ttning p\u00e5 det traditionella s\u00e4ttet att predika i den kristna kyrkan? En f\u00f6rel\u00e4sning som bedrivs p\u00e5 detta s\u00e4tt i Europa hade i andra delar av v\u00e4rlden kanske varit mer sj\u00e4lvklar att h\u00e5lla inf\u00f6r en publik som sitter i en ring.<\/span><\/p>\n Omv\u00e4lvande f\u00f6r\u00e4ndringar har pr\u00e4glat synen p\u00e5 naturen de senaste 300 \u00e5ren. Gilbert White, pr\u00e4st i England under 1700-talet, Carl von Linn\u00e9, son till en pr\u00e4st i 1700-talets Sverige, samt Charles Darwin, som p\u00e5b\u00f6rjade men avbr\u00f6t teologiska studier i 1800-talets England, har i m\u00e5ngt och mycket f\u00e5tt symbolisera en del av dessa f\u00f6r\u00e4ndringar. White, Linn\u00e9 och Darwin \u00e4r dock bara tre av m\u00e5nga gestalter som p\u00e5 ett p\u00e5tagligt s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndrat b\u00e5de den allm\u00e4nna och den vetenskapliga synen p\u00e5 naturen sedan 1700-talet. V\u00e5r tids uppfattningar \u00e4r lika lite som n\u00e5got tidigare syns\u00e4tt ett slutm\u00e5l. \u00c4ven syns\u00e4tt som idag betraktas som sj\u00e4lvklara och orubbliga kommer oundvikligen att f\u00f6r\u00e4ndras.\u00a0<\/span><\/p>\n Vad betyder orden natur och milj\u00f6?\u00a0<\/b><\/p>\n N\u00e4r jag reflekterar \u00f6ver om och i s\u00e5 fall hur den kristna tron idag p\u00e5verkar v\u00e5r syn p\u00e5 naturen s\u00e5 finner jag anledning att st\u00e4lla fr\u00e5gan vad orden <\/span>natur<\/span><\/i> och <\/span>milj\u00f6 <\/span><\/i>egentligen betyder; dessa tv\u00e5 ord, som st\u00e4ndigt \u00e5terv\u00e4nder i v\u00e5r f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld och som vi anv\u00e4nder i s\u00e5 m\u00e5nga lydelser. Sverker S\u00f6rlin och Anders \u00d6ckerman f\u00f6rs\u00f6ker i \u201dJorden en \u00f6\u201d h\u00e4rleda ursprunget till b\u00e4gge ord. De beskriver ordet <\/span>natur<\/span><\/i> p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt;\u00a0<\/span><\/p>\n \u201d\u2026 ett synnerligen komplicerat begrepp med en stor m\u00e4ngd betydelser och nyanser.\u201d <\/span><\/i>\u00a0<\/span><\/p>\n Ursprunget till ordet natur uppges vara latinets <\/span>natura<\/span><\/i>, en form av verbet <\/span>nascor<\/span><\/i>, som betyder \u201d<\/span>att f\u00f6das\u201d<\/span><\/i>. En amerikansk id\u00e9historiker uppges redan \u00e5r 1927 ha kunnat visa att ordet och dess avledningar har \u00e5tminstone sextiosex betydelser i engelskan (S\u00f6rlin och \u00d6ckerman 1998). S\u00f6rlin och \u00d6ckerman uppger vidare att ordet <\/span>milj\u00f6<\/span><\/i> h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n latinets <\/span>medius locus<\/span><\/i>, \u201di mitten befintligt st\u00e4lle\u201d vilket de beskriver som en paradox d\u00e5 ordet milj\u00f6 p\u00e5 svenska idag syftar p\u00e5 v\u00e5r omgivning.\u00a0<\/span><\/p>\n Under efterkrigstiden har <\/span>natur<\/span><\/i> och <\/span>milj\u00f6 <\/span><\/i>kommit att anv\u00e4ndas i en rad nya sammanhang, men vad \u00e4r det egentligen vi syftar p\u00e5 n\u00e4r vi s\u00e4ger \u201dv\u00e4rna om milj\u00f6n\u201d, \u201dvisa h\u00e4nsyn till milj\u00f6n\u201d och \u201dvisa respekt f\u00f6r naturen\u201d? \u00c4r naturen och milj\u00f6n v\u00e5r tids Gud? En Gud som kan s\u00e4nda syndafloden \u00f6ver oss om vi inte respekterar dennes bud? B\u00e5de Sverker S\u00f6rlin och Anders \u00d6ckerman samt den amerikanske f\u00f6rfattaren Donald Worster (1996) drar paralleller mellan religi\u00f6sa uppfattningar och s\u00e4tt p\u00e5 vilket natur och milj\u00f6 anv\u00e4nds idag.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n <\/p>\n Biologin som en kunskapsbank f\u00f6r fysiker, kemister och l\u00e4kare<\/b><\/p>\n Om biologi betyder \u201dl\u00e4ran om livet\u201d s\u00e5 torde detta f\u00f6ljaktligen kunna inneb\u00e4ra att vi kan definiera en biolog som \u201den person som jobbar med l\u00e4ran om livet\u201d. Men hur ska vi d\u00e5 definiera vad en lantbrukare, agronom eller l\u00e4kare jobbar med? Lantbrukare, agronomer och l\u00e4kare kan v\u00e4l ocks\u00e5 i h\u00f6gsta grad s\u00e4gas arbeta med l\u00e4ran om livet? F\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6ka besvara vad som skiljer dessa yrkesroller fr\u00e5n biologens arbete, s\u00e5 kan en v\u00e4g vara att \u00e5ter s\u00f6ka oss tillbaka till 1700-talet.<\/span><\/p>\n Det vore vanskligt att tala om en indelning av naturvetenskapen under 1700-talet i specifika akademiska \u00e4mnen som n\u00e5got sj\u00e4lvklart. Den experimentlusta som pr\u00e4glade detta sekel drevs fram av personer som s\u00e4llan var utbildade specialister i specifika \u00e4mnen och samma personer kunde driva forskning inom flera olika \u00e4mnen. Det vore dock inte helt missvisande att se matematik, fysik, kemi och medicin som fyra huvudsakliga \u00e4mnen som pr\u00e4glade naturvetenskapen under 1700-talet och som fortsatt att g\u00f6ra s\u00e5 \u00e4nda fram till idag, all specialisering och modern teknik till trots. Om man v\u00e4ljer att betrakta dessa \u00e4mnen som ett slags \u201dnaturvetenskapens k\u00e4rna\u201d s\u00e5 kan biologin, <\/span>l\u00e4ran om livet<\/span><\/i>, sedan 1700-talet och fram till idag, betraktas som ett st\u00f6d till fysik, kemi och medicin. Genom biologin tillf\u00f6rs kunskap, id\u00e9er och nya perspektiv som bidrar till att utveckla dessa vetenskaper. Biologin utg\u00f6r ur detta perspektiv en kunskapsbank d\u00e4r biologen har en mer r\u00e5dgivande karakt\u00e4r, mer \u00e4n en sj\u00e4lvst\u00e4ndig vetenskap. Biologens yrkesroll handlar med detta syns\u00e4tt till stor del om att bidra till en utveckling av fr\u00e5gor som prim\u00e4rt drivs av andra yrkesgrupper. Jag ska ge n\u00e5gra exempel p\u00e5 detta.\u00a0<\/span><\/p>\n Medicin\u00a0<\/i><\/b><\/p>\n Inom medicinen s\u00e5 har biologin alltid haft en viktig roll. Detta har g\u00e4llt \u00e4nda fr\u00e5n 1700-talets f\u00f6rs\u00f6k att anv\u00e4nda botaniken som ett s\u00e4tt att \u00f6ka kunskapen om medicinalv\u00e4xter, fram till dagens avancerade f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 vad som sker i cellk\u00e4rnor vid sjukdom och \u00e5ldrande.\u00a0<\/span><\/p>\n Fysik<\/i><\/b><\/p>\n Vid jultiden 1938 f\u00f6rstod fysikern Lise Meitner och hennes systerson Otto Robert Frisch, att de genom sina ber\u00e4kningar kunde bekr\u00e4fta en tidigare teori om hur en atom kan klyvas. Denna uppt\u00e4ckt kom att bana v\u00e4gen f\u00f6r atomvapen och civil k\u00e4rnkraft. Bengt Forkman uppger i boken <\/span>Lise Meitner \u2013 en levnadsteckning<\/span><\/i>, att Meitner och Frisch d\u00f6pte klyvningsprocessen till <\/span>fission<\/span><\/i>, efter det att Frisch r\u00e5dfr\u00e5gat amerikanen William Arnold om vad en celldelningsprocess kallades p\u00e5 biologers fackspr\u00e5k (Forkman 2006).\u00a0<\/span><\/p>\n \u00c5tta \u00e5r efter Meitners och Frischs genombrott, \u00e5r 1946, fick biologer i uppdrag av USA:s regering att bege sig till Bikiniatollen i Stilla havet f\u00f6r att studera om och i s\u00e5 fall p\u00e5 vilket s\u00e4tt djurlivet p\u00e5verkats av den provspr\u00e4ngning av k\u00e4rnvapen som genomf\u00f6rts d\u00e4r (Worster 1994). Detta \u00e4r tv\u00e5 av flera historiska exempel p\u00e5 f\u00f6rbindelsel\u00e4nkar mellan fysik och biologi.\u00a0<\/span><\/p>\n Utvecklingen inom b\u00e5de fysik och kemi har sedan 1700-talet drivits p\u00e5 av industriella ambitioner att utveckla brytning av mineraler och d\u00e4refter utvinning av olja och naturgas. Carl von Linn\u00e9 var en av de personer som under 1700-talet p\u00e5 uppdrag av den svenska statsmakten arbetade med att s\u00f6ka efter mineralfyndigheter som kunde utveckla d\u00e5tidens bergsbruk. F\u00f6rfattaren Per Frankelius skriver i boken <\/span>Linn\u00e9 i nytt ljus<\/span><\/i>, om det flertal olika bilder av Linn\u00e9 som lagts fram under olika decennier. Frankelius anser att bilden av Linn\u00e9 \u00e4r m\u00e5ngfacetterad, men att bilden av Linn\u00e9 hos gemene man fr\u00e4mst tycks associeras till v\u00e4xter och botanik och inte till ekonomi och teknik (Frankelius 2007).\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Idag bidrar biologer med kunskap om v\u00e4xtlighet och djurliv i f\u00f6rhistoriska landskap och hav, kunskap som kan anv\u00e4ndas vid olje- och gasprospektering. Detta g\u00e4ller bland annat vid studier av <\/span>foraminiferer<\/span><\/i>, en typ av eukaryota mikrober som bevarats i sedimentlager (Sadava et al. 2008).\u00a0\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n\n
\n
\n
\n
\n
\n