{"id":311,"date":"2022-08-15T18:55:33","date_gmt":"2022-08-15T16:55:33","guid":{"rendered":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/?p=311"},"modified":"2022-10-02T09:59:11","modified_gmt":"2022-10-02T07:59:11","slug":"311","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/2022\/08\/15\/311\/","title":{"rendered":"Bevara jordbruksmark"},"content":{"rendered":"

Id\u00e9er f\u00f6r hur Den Goda Jordens arbete f\u00f6r att bevara jordbruksmark kan utvecklas. <\/b><\/span><\/p>\n

Omarbetad version 2022-07-25 kl 22:00<\/b><\/span><\/p>\n

Under de \u00e5r jag argumenterat f\u00f6r att bevara jordbruksmark och i synnerhet under den tid jag varit aktiv medlem i Den Goda Jorden har jag k\u00e4nt ett allt st\u00f6rre behov av att problematisera fr\u00e5gan om jordbruksmarkens framtid och utveckla debatten. <\/span><\/p>\n

I det f\u00f6ljande har jag f\u00f6rs\u00f6kt att sammanfatta fr\u00e5gest\u00e4llningar och teman jag anser att vi i Den Goda Jorden beh\u00f6ver utveckla. Jag \u00e4r tacksam f\u00f6r synpunkter. <\/span><\/p>\n

Alnarp 25 juli 2022<\/span><\/p>\n

Nils-Erik Norrby<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Forskningsbehov<\/b><\/span><\/h2>\n

Varf\u00f6r exploateras \u00e5kermarken? <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Det beh\u00f6vs forskning som visar hur mycket jordbruksmark som exploateras till bost\u00e4der, handel, infrastruktur och andra \u00e4ndam\u00e5l. Idag \u00e4r ett vanligt argument f\u00f6r att bygga p\u00e5 \u00e5kermark att det beh\u00f6vs bost\u00e4der. Detta trots att det inte finns n\u00e5gon forskning som visar hur stor del av \u00e5kermarken som faktiskt tas i anspr\u00e5k f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l.\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Hur mycket vet gemene man egentligen om jordbruk? <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Inom lantbruket och tr\u00e4dg\u00e5rdsn\u00e4ringen h\u00e4vdas ofta att \u2019konsumenterna\u2019, \u2019folk\u2019 och i synnerhet barn inte vet n\u00e5got eller v\u00e4ldigt lite om lantbruk och var maten kommer ifr\u00e5n. F\u00f6ljande citat \u00e4r antecknade av mig:\u00a0<\/span><\/p>\n

\u201d-Barnen tror att mj\u00f6lken kommer fr\u00e5n aff\u00e4ren\u2019. <\/i><\/span><\/p>\n

\u201d- En av de vanligaste fr\u00e5gorna \u00e4r om f\u00e5ren m\u00e5ste f\u00e5 lamm f\u00f6r att ge mj\u00f6lk och det fr\u00e5gar folk fast de har egna barn.\u201d<\/i><\/span><\/p>\n

Men hur stor \u00e4r kunskapen egentligen om jordbruk i olika \u00e5ldersgrupper och i befolkningen som helhet? \u00c4r grundl\u00e4ggande kunskap om jordbruk n\u00e5got som b\u00f6r anses tillh\u00f6ra allm\u00e4nbildningen och d\u00e4rmed f\u00f6rmedlas genom utbildningsv\u00e4sendet? F\u00f6r att besvara den fr\u00e5gan beh\u00f6vs i f\u00f6rsta hand forskning som visar hur den allm\u00e4nna kunskapen om jordbruk ser ut idag.\u00a0<\/span><\/p>\n

Vi beh\u00f6ver \u00f6ka v\u00e5r kunskap om alvens samspel med matjorden<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Idag finns kartor som visar vilken jordart som dominerar i olika delar av landet, men inga kartor d\u00e4r jordart och underliggande typ av alv kombineras specifikt f\u00f6r jordbruksmark. D\u00e4rmed \u00e4r det ocks\u00e5 sv\u00e5rt ge en \u00f6versiktlig bild av vilken betydelse olika typer av alv har f\u00f6r jordbruket och att f\u00f6rst\u00e5 alvens roll i ekosystem. <\/span><\/p>\n

Biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

En betydande del av dagens \u00e5kermark utgjordes fram till 1800 och 1900-talets utdikningar av v\u00e5tmark, \u00e4ngsmark och naturliga betesmarker. Under andra halvan av 1900-talet skedde en omfattande igenl\u00e4ggning av diken och borttagande av \u00e5kerholmar, stenmurar och andra biotoper. Allt detta har utarmat den biologiska m\u00e5ngfalden och lett till att ekosystemtj\u00e4nster som beh\u00f6vs f\u00f6r att forts\u00e4tta bruka jorden \u00e4r hotade. D\u00e4rf\u00f6r avs\u00e4tts idag mindre delomr\u00e5den av \u00e5kermarken f\u00f6r exempelvis ins\u00e5dd av v\u00e4xter som gynnar bin, eller f\u00f6r att \u00e5terskapa v\u00e5tmarker. <\/span><\/p>\n

Sannolikt r\u00e4cker inte dagens avs\u00e4ttningar av \u00e5kermark utan betydligt st\u00f6rre arealer kommer att beh\u00f6va tas fr\u00e5n livsmedelsproduktion f\u00f6r att bevara den biologiska m\u00e5ngfalden. Det beh\u00f6vs forskning om hur stor den arealen kan beh\u00f6va bli. Men vi kan inte v\u00e4nta p\u00e5 forskningsresultat utan beh\u00f6ver redan nu tydligg\u00f6ra att all \u00e5kermark i framtiden inte kommer att kunna anv\u00e4ndas till enbart livsmedel. Samh\u00e4llet beh\u00f6ver ta h\u00f6jd f\u00f6r detta bortfall i bed\u00f6mningar om \u00e5kermark kan exploateras.\u00a0<\/span><\/p>\n

Framtida utredningar <\/b><\/span><\/h2>\n

Kringg\u00e5s jordf\u00f6rv\u00e4rvslagens syften?<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Kringg\u00e5s jordf\u00f6rv\u00e4rvslagens syften genom kommunernas planmonopol? Kommuner f\u00f6rv\u00e4rvar jordbruksmark, uppr\u00e4ttar detaljplaner och s\u00e4ljer d\u00e4refter marken till juridiska personer som annars kanske inte f\u00e5tt f\u00f6rv\u00e4rvstillst\u00e5nd.<\/span><\/p>\n

Beh\u00f6ver vi ett enhetligt klassificeringssystem f\u00f6r jordarter? <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Vi har i Sverige tv\u00e5 system f\u00f6r att best\u00e4mma jordarter, ett som fr\u00e4mst anv\u00e4nds av geotekniker och ett som anv\u00e4nds inom lantbruket. Beh\u00f6ver vi ett enhetligt klassificeringssystem som kan anv\u00e4ndas av alla? <\/span><\/p>\n

\u00c4r klassningssystemet av jordbruksmarkens b\u00f6rdighet fortfarande relevant? <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

\u00c4r klassningssystemet av jordbruksmarkens b\u00f6rdighet fr\u00e5n 1 till 10, som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n slutet av 1960-talet och endast byggde p\u00e5 sk\u00f6rdeniv\u00e5er i en enda gr\u00f6da i Malm\u00f6hus l\u00e4n, fortfarande relevant idag? <\/span><\/p>\n

Kunskapsf\u00f6rmedling<\/b><\/span><\/h2>\n

Vem \u00e4ger jordbruksmarken? <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Det tycks finnas en allm\u00e4nt spridd uppfattning av b\u00f6nderna \u00e4ger jordbruksmarken. Men endast det faktum att mer \u00e4n 40 % av jordbruksmarken arrenderas visar att det inte \u00e4r s\u00e5. Vidare har jag m\u00f6tt f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r jag ber\u00e4ttat att b\u00e5de Uppsala och Lunds universitet \u00e4ger jordbruksmark. Svenska kyrkans, kommunernas och svenska statens jordinnehav f\u00f6refaller inte heller vara s\u00e4rskilt k\u00e4nda. <\/span><\/p>\n

Jag anser att ovanst\u00e5ende leder till att fr\u00e5gan om bevarande av jordbruksmark betraktas som en fr\u00e5ga mellan b\u00f6nderna och exploat\u00f6rer som allm\u00e4nhet och politiker v\u00e4ljer att inte l\u00e4gga sig i. Om denna fr\u00e5ga ska bli n\u00e5got som allm\u00e4nheten vill engagera sig i beh\u00f6ver vi f\u00f6rmedla att jordbruksmark exploateras som vi gemensamt \u00e4ger som medborgare eller medlemmar i Svenska kyrkan. Det \u00e4r inte bara b\u00f6ndernas mark som schaktas bort, utan din och min!<\/span><\/p>\n

Hur m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen ger en hektar \u00e5ker?<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Jordbrukets betydelse f\u00f6r syssels\u00e4ttningen beh\u00f6ver lyftas fram mer. Det r\u00e4cker inte att r\u00e4kna antalet lantbrukare, \u00e4ven anst\u00e4llda inom livsmedelsindustrin beh\u00f6ver r\u00e4knas. Det beh\u00f6vs siffror som visar hur m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen inom livsmedelsindustrin en hektar \u00e5kermark ger. Dessa siffror kan d\u00e4refter j\u00e4mf\u00f6ras med antalet anst\u00e4llda som exploatering av \u00e5kermark f\u00f6r exempelvis externa handelsomr\u00e5den ger.\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Livsmedelsberedskap och Sveriges sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad<\/b><\/span><\/h2>\n

Hur l\u00e4nge r\u00e4cker maten?<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

\u2019- Maten p\u00e5 hyllorna i aff\u00e4ren r\u00e4cker bara tv\u00e5 dagar. Vad g\u00f6r vi sedan?\u2019<\/i> Vad signalerar detta \u00e5terkommande s\u00e4tt att beskriva oro f\u00f6r landets livsmedelsberedskap? Jag anser att detta visar p\u00e5 en okunskap om hur livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen fungerar. En anledning till att det bara finns f\u00e4rskvaror som r\u00e4cker n\u00e5gra dagar i aff\u00e4ren \u00e4r att jordbruksprodukter lagras b\u00e4st i of\u00f6r\u00e4dlad form; i silotorn, spannm\u00e5lsfickor och kylrum. Det \u00e4r den lagringskapaciteten vi verkligen beh\u00f6ver upplysa om och vara beredda att f\u00f6rsvara. Det har inte minst kriget i Ukraina visat. Om vi ska visa p\u00e5 vilka volymer livsmedel \u00e5kermarken ger ska vi i f\u00f6rsta hand visa spannm\u00e5lsfickor med havre, inte p\u00e5sar med havregryn i aff\u00e4ren.\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Import \u00e4r ingen l\u00f6sning<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Trots pandemin och kriget i Ukraina tycks det fortfarande finnas de som inte ser n\u00e5got problem med att Sverige \u00e4r beroende av importerade livsmedel. Vi kanske inte kan f\u00e5 dessa personer att \u00e4ndra sig, men vi kan bli tydligare med att import av livsmedel inte \u00e4r l\u00e5ngsiktigt s\u00e4ker v\u00e4g eftersom jordbruksmark bebyggs \u00e4ven i andra l\u00e4nder.<\/span><\/p>\n

\u2019Monokulturer \u00e4r d\u00e5liga\u2019<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Hur bem\u00f6ter vi uppfattningen av f\u00f6ljande typ, som jag upprepade g\u00e5nger upplevt anv\u00e4nts som ett argument till varf\u00f6r man inte tycker det \u00e4r viktigt att ifr\u00e5gas\u00e4tta exploatering av \u00e5kermark: <\/span><\/p>\n

\u2019- \u00c5kermark \u00e4r en monokultur.\u2019 <\/i><\/span><\/p>\n

\u2019- Monokulturer \u00e4r d\u00e5liga.\u2019 <\/i><\/span><\/p>\n

\u2019- Dagens jordbruk \u00e4r ett hot mot milj\u00f6n\u2019.<\/i><\/span><\/p>\n

Om vi inte \u00e5t k\u00f6tt\u2026<\/b><\/span><\/p>\n

Jag har upprepade g\u00e5nger bem\u00f6tts med f\u00f6ljande ord: \u2019- Om vi inte \u00e5t k\u00f6tt skulle vi inte beh\u00f6va s\u00e5 mycket \u00e5kermark\u2019<\/i>. D\u00e4r och d\u00e5 har diskussionen ofta slutat. Hur bem\u00f6ter vi personer f\u00f6r vilka \u00e5kermark fr\u00e4mst betraktas som en del av \u2019djurfabriker\u2019 eller \u2019djurindustrin\u2019?\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Nya argument och nya s\u00e4tt att argumentera<\/b><\/span><\/h2>\n

En m\u00e5ngfald av jordarter<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Vi har en m\u00e5ngfald av jordarter b\u00e5de lokalt och i landet som helhet. Det kan finnas olika jordarter i samma \u00e5ker och varje jord \u00e4r ocks\u00e5 unik. Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga att en \u00e5ker \u00e4r viktigare \u00e4n en annan \u00e5ker. Varje \u00e5ker kan ha s\u00e4rskild betydelse f\u00f6r livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen. Om vet vilken betydelse en specifik \u00e5ker kan ha \u00e4r det dags att vi letar efter den. <\/span><\/p>\n

Lyft fram alvens betydelse<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Alven, det lager av mineraljord, humus\u00e4mnen och mikrober som finns under matjorden, har stor betydelse f\u00f6r matjordens b\u00f6rdighet inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller dr\u00e4nering och tillf\u00f6rsel av mineraler till matjorden. M\u00e5nga gr\u00f6dor har r\u00f6tter som s\u00f6ker sig ned genom alven. Biologisk m\u00e5ngfald finns i b\u00e5de matjord och alv. Vi beh\u00f6ver i betydligt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning lyfta fram alvens betydelse. Vi jobbar inte bara f\u00f6r att bevara matjord utan b\u00e5de alv och matjord!\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00c5kerjord och energi<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

\u00c5kerjord \u00e4r en del av energif\u00f6rs\u00f6rjningen. Energi \u00e4r inte bara kraften som h\u00e4mtas ur ett v\u00e4gguttag utan \u00e4ven det vi \u00e4ter! Kolinlagring i jorden \u00e4r inte bara bra f\u00f6r klimatet utan ocks\u00e5 ett framtida lager av kemisk energi.<\/span><\/p>\n

\u201d\u00c5kermarken v\u00e4xer ju igen.\u201d<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Ett vanligt svar n\u00e4r man pratar om betydelsen av att bevara \u00e5kermark \u00e4r att \u00e5kermark v\u00e4xer igen med skog. F\u00f6r mig har detta svar ofta framst\u00e5tt som ett uttryck f\u00f6r att s\u00e4ga att det inte \u00e4r ett problem att \u00e5kermark exploateras n\u00e4r det finns \u00e5kermark som \u00e4nd\u00e5 inte anv\u00e4nds. <\/span><\/p>\n

Numera svarar jag att det \u00e4r p\u00e5 inget problem om en del jordbruksmark \u00f6verg\u00e5r till skogsmark. \u00c4ven om \u00e5kermark blir skog finns jorden kvar under tr\u00e4den. Tr\u00e4den kan \u00f6ver tid ocks\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttra jordens struktur och b\u00f6rdighet. Framtida generationer kan v\u00e4lja att f\u00e4lla tr\u00e4den och odla upp marken igen. Det blir sv\u00e5rare om marken omvandlats till ett externt k\u00f6pcenter.\u00a0<\/span><\/p>\n

Skogen \u00e4r ocks\u00e5 direkt eller indirekt en viktig del av v\u00e5r livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, inte minst f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja f\u00f6rpackningsindustrin med r\u00e5vara. F\u00f6rr gav mossodlingar i Sm\u00e5land foder till korna, idag v\u00e4xer det ofta skog d\u00e4r \u2013 som anv\u00e4nds till mj\u00f6lkf\u00f6rpackningar. <\/span><\/p>\n

\u201dDet l\u00f6nar sig ju inte att h\u00e5lla p\u00e5 med jordbruk idag.\u201d<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Jordbrukets l\u00f6nsamhet \u00e4r inte ett g\u00e5ngbart motiv i \u00f6verv\u00e4ganden om \u00e5kermarken ska exploateras eller inte! Dels \u00e4r l\u00f6nsamhet n\u00e5got relativt och subjektivt, dels har vinstmarginalen f\u00f6r olika gr\u00f6dor alltid varierat \u00f6ver tid. Andelen \u00e5kermark som anv\u00e4nds till olika gr\u00f6dor har ocks\u00e5 varierat. <\/span><\/p>\n

Behov av ny lagstiftning<\/b><\/span><\/p>\n

\u00c5kermark beh\u00f6vs till uts\u00e4desodling, v\u00e4xtf\u00f6r\u00e4dling och forskning. Ett s\u00e4rskilt skydd beh\u00f6vs f\u00f6r \u00e5kermark som anv\u00e4nds eller \u00e4r s\u00e4rskilt l\u00e4mpad f\u00f6r dessa syften. \u00c5kermarken \u00f6ster om Landskrona d\u00e4r v\u00e4xtf\u00f6r\u00e4dlingsf\u00f6retaget Sval\u00f6f Weibulls hade sortf\u00f6rs\u00f6k exploaterades i b\u00f6rjan av 2000-talet och h\u00e4r uppf\u00f6rdes en logistikcentral. Nu st\u00e5r delar av f\u00e4ltf\u00f6rs\u00f6ken vid SLU i Ultuna och Alnarp n\u00e4st p\u00e5 tur av exploateras. \u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Forts\u00e4tt anv\u00e4ndning av gammal industrimark <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Det beh\u00f6vs lagstiftning som inneb\u00e4r att befintlig industrimark i f\u00f6rsta hand ska tas i anspr\u00e5k till ny industri. Dagens lagstiftning ger i princip kommunerna fritt spelrum att \u00e4ndra syftet med g\u00e4llande detaljplaner. <\/span><\/p>\n

F\u00f6rbjud enplansvillor p\u00e5 jordbruksmark<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

M\u00e5nga villaomr\u00e5den p\u00e5 tidigare jordbruksmark best\u00e5r enbart av enplansvillor. Det beh\u00f6vs ett f\u00f6rbud mot byggandet av enplansvillor p\u00e5 jordbruksmark och ekonomiska incitament f\u00f6r att omvandla omr\u00e5den med enplansvillor till minst tv\u00e5v\u00e5ningshus. <\/span><\/p>\n

\u00c5kermark per capita <\/i><\/b><\/span><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller arealen \u00e5kermark per capita, idag ca 2400 kvadratmeter eller 40 g\u00e5nger 40 meter per person i v\u00e4rlden, beh\u00f6ver vi vara tydliga i att den arealen ing\u00e5r ocks\u00e5 risken att en del av sk\u00f6rden sl\u00e5r fel \u2013 \u00e4ven i Sverige! I praktiken beh\u00f6ver vi allts\u00e5 r\u00e4kna med att vi inte kommer att kunna sk\u00f6rda livsmedel eller andra jordbruksprodukter ens p\u00e5 40 g\u00e5nger 40 meter. <\/span><\/p>\n

Stadsplanering<\/b><\/span><\/p>\n

Egnahemsomr\u00e5den som en m\u00f6jlighet att skapa fler l\u00e4genheter<\/i><\/b><\/span><\/p>\n

Under senare \u00e5r har kraven p\u00e5 \u00f6kat bostadsbyggande f\u00f6r att l\u00f6sa \u201dbostadskrisen\u201d varit \u00e5terkommande. Men i vilken grad beh\u00f6ver vi uppfinna hjulet igen? Kan vi bli b\u00e4ttre p\u00e5 att anv\u00e4nda bost\u00e4der som byggdes under tidigare decennier?\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Egnahemsl\u00e5ner\u00f6relsen som tog sin b\u00f6rjan i Sverige p\u00e5 1910-talet innebar att staten l\u00e5nade ut medel f\u00f6r att enligt riksdagens beslutshandlingar, citat, \u2019mindre bemedlade arbetare\u2019<\/i> skulle kunna bygga egna bost\u00e4der. Egnahemsl\u00e5n var ett s\u00e4tt att m\u00f6ta d\u00e5tidens behov av fler och b\u00e4ttre bost\u00e4der. Egnahem som uppf\u00f6rdes i eller i anslutning till st\u00e4der uppf\u00f6rdes ofta som villor avsedda f\u00f6r familjer med ett flertal barn eller flera familjer. En villa kunde inrymma flera l\u00e4genheter. Det tidiga 1900-talets egnahemsomr\u00e5den lades ofta i kuperade och bergiga omr\u00e5den. Jordbruksmarken beh\u00f6vdes f\u00f6r folkf\u00f6rs\u00f6rjningen. <\/span><\/p>\n

M\u00e5nga av det tidiga 1900-talets egnahemsvillor finns kvar idag, men bebos numera av pension\u00e4rer eller familjer med f\u00e5 barn. H\u00e4r finns enligt min mening m\u00f6jligheter att skapa fler l\u00e4genheter om \u00e4garna kan ges ekonomiska incitament till detta. Fler l\u00e4genheter kan d\u00e4rigenom skapas utan att ta ny mark i anspr\u00e5k och utan att karakt\u00e4ren p\u00e5 egnahemsomr\u00e5den f\u00f6r\u00e4ndras. En s\u00e5dan utveckling skulle ocks\u00e5 kunna motverka den utveckling som b\u00f6rjat i \u00e4ldre villaomr\u00e5den d\u00e4r villor k\u00f6ps upp av fastighetsbolag, rivs och ers\u00e4tts med nya flerbostadshus.\u00a0 \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finns det anledningar att bevara jordbruksmarken och vilka argument finns det som st\u00f6der detta p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n","protected":false},"author":118,"featured_media":316,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-311","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-odlingsbar-mark"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/s3.eu-north-1.amazonaws.com\/kiube.se\/wp-content\/uploads\/sites\/111\/2022\/08\/15190652\/Nils-Erik.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/users\/118"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=311"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/media\/316"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=311"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=311"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kiube.se\/zon9\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}