Källa: Svensk introduktion till Elinor Ostroms bok | Nobelprisföreläsning Elinor Ostrom | Introduktion arkivet.nu | 8 Regler | Om Ostrom forskning.se |
Instruktionen för miljöekonomi
Att styra resurser som ingen äger är en utmaning, men det finns bevis på att förvaltningen av naturresurser som ”ingen äger” men ”alla kan använda” kan nyttjas rationellt om man följer vissa principer
Utmärkande för de gemensamma resurspooler (common-pool resources, CPR) som vi möter i Allmänningen som samhällsinstitution är att beslutsfattandet är starkt decentraliserat.
Hur kan det komma sig att något som teoretiskt anses omöjligt i själva verket är praktiskt genomförbart?
Men Ostrom såg också att det trots alla dessa teoretiska förutsägelser om det omöjliga med interna lösningar faktiskt fanns en mängd självreglerande och stabila institutionella ordningar för skötsel och nyttjande av gemensamma resurspooler
– ge tillförlitlig och relevant information
– kunna behandla och lösa konflikter
– stärka åtlydnaden av lagar och regler
– ge en effektiv infrastruktur för resursens brukande
– uppmuntra anpassning och förändring.
Kollektiv nytta: Tillit sänker transaktionskostnader
I ekonomisk teori utgår man från att en företagare ser möjligheten att öka utbytet från en verksamhet där individer är ömsesidigt beroende av varandra. Han förhandlar fram kontrakt med brukarna som reglerar och samordnar deras handlande.
Kontrakten
– som är frivilliga innebär att aktörerna ger upp en del av sin tidigare valfrihet till företagaren i utbyte mot ersättning för arbete och medverkan.
Om företagaren sedan är utsatt för konkurrens på en marknad kommer han att pressas att skapa så effektiva ordningar som möjligt för att maximera utbytet från resursen
Observera: Rekyleffekter
Kollektiv nytta: Marknad skapar förutsättningar för rätt prissättning
I politisk teori utgår man från en ”härskare” som kan vinna stora fördelar genom att organisera individernas handlande. När härskaren/staten får monopol på att använda våldsmakt kan den använda tvång – skatter, arbete, ordningsmakt, värnplikt etc. – som medel för att åstadkomma kollektiva fördelar.
Sanktioner används mot dem som inte uppfyller plikterna.
Staten/härskaren skapar också kollektiva nyttigheter som kommer alla medborgare
till gagn.
Genom sådana åtgärder antas medborgarnas vilja att fortsatt
verka inom den av härskaren skapade ordningen kunna bibehållas
eller till och med öka.
Nackdel: Långsam återkoppling
Kollektiv nytta: Konkurrens mellan ideer skapar prioritering av behov baserat på majoritetens önskan